Intresset
Enligt utlandsstudier.se (2019) studerar omkring 40 000-50 000 svenskar utomlands varje år. 30 000 av dessa svenskar studerar med hjälp av studiemedlet CSN, medan resten reser genom utlandsförmedlare. Som student kan man läsa olika länge. Det finns exempelvis studier som endast pågår i några veckor, eller studier som räcker sig över flera år. En artikel från Sveriges radio (16 mars 2020) menar att många studenter känner en oro kring ifall de kurspoäng som de läser utomlands kommer att ingå i deras examina eller inte. Detta har lett till att studenter inte åker, trots att kurspoängen ingår i deras examina.
Enligt Statistiska Centralbyråns rapport (SCB) är det cirka 5000 fler kvinnor än män som väljer att studera utomlands (Andersson, 2016). Rapporten visar även att de människor som reser in till Sverige för att studera har tredubblats mellan läsåren 1997/98 och 2008/09. Detta resulterade i att det under dessa åren fanns fler inresande jämfört med utresande i Sverige. Rapporten menar att en stor orsak till detta beror på att utbildningen i Sverige idag är avgiftsfri. Det har även blivit ökad konkurrens gällande utbildning globalt. Detta innebär att kvaliteten på studierna och samarbetet mellan universitet i olika länder har förbättrats, vilket idag anses vara nödvändigt då internationaliseringen kommit långt. Rapporten menar även att det idag finns fördelaktiga förutsättningar för studenter att läsa utomlands då kurspoängen från andra länder kan ingå i deras examina.
Är utlandsstudier gynnsamt på arbetsmarknaden?
I artikeln Are student exchange program worth it? ( Messer, D & Wolter, 2007) anses de individer som har tagit del av utbytesprogram att de ökat sitt humankapital betydligt mer än om de endast skulle studerat i sitt hemland. Enligt Fortnox (u.å) betyder “humankapital” exempelvis vilka kunskaper, talanger, samt vilka färdigheter en person har. Messer och Wolter (2007) menar att det ökade humankapitalet beror på att studenter som studerar utomlands utmanar sig i nya situationer, träffar nya specialistkontakter, samt att deras förståelse för andra kulturer breddas. Detta skulle enligt artikeln innebära att dessa individer är mer attraktiva på arbetsmarknaden. Genom att kolla på olika arbetsmarknadsutfall ska man enligt artikeln kunna hitta ett samband mellan utlandsstudier och högre förvärvsinkomster.
SCBs rapport (2016) visar även att de flesta som studerat utomlands arbetar i branscher som finansiell verksamhet, handel, kommunikation, tillverkning och utvinning, samt forskarstudier. Resultatet från rapporten visade även att de som tagit del av utbytesprogram tenderar att ha högre förvärvsinkomster, samt att de hade arbetat fler timmar per månad jämfört med de som endast studerat i sitt hemland. Rapporten beskriver även problematik kring orsakssambandet mellan att utlandsstudier ska påverka inkomstnivåer. Att inkomstnivårena är högre för de som studerat utomlands skulle exempelvis kunna bero på självselektion eller en kausaleffekt av utlandsstudierna. Rapporten menar även att det skulle kunna vara en kombination av båda dessa faktorer. Alltså verkar inkomstskillnaderna generellt sett inte ha något samband med utlandsstudierna, utan att studierna främst fungerar som en förstärkande effekt för arbetsgivarna under anställningsprocessen. Samtidigt visar rapporten att de som tagit del av utlandsstudier behövde söka längre för att finna ett jobb jämfört med andra, “Det kan tyda på att de ville ha en bättre matchning mellan sin utbildning och arbetsuppgifternas krav på kvalifikationer” menar rapporten (SCB, 2016, s. 40).
Är utlandsstudier personligt utvecklande för unga?
Enligt artikeln: Who benefits most from studying abroad? A conceptual and empirical overview ( Nicolai Netz, 2021) har utlandsstudier milda effekter i livet om man jämför med andra stora livshändelser. Det har stor betydelse vilken personlighetstyp som studenten har eftersom det kan påverka ifall utlandsstudier fungerar som en fördel eller nackdel för just den individen. Utlandsstudier kan exempelvis göra individer som inte har tidigare erfarenheter utomlands att få en större förståelse för andra kulturer, medan andra inte får ett ökat humankapital. Netz (2021) menar att det behövs mer data kring ifall det finns effekter eller inte för den som studerar utomlands eftersom det i dagsläget inte finns nog för att kunna avgöra. Netz menar att man behöver följa många elever en längre period genom livet för att kunna se effekten av utlandsstudier, samt hur dessa effekter varierar beroende på individen.
Erasmus+ mobilitet-programmet menar att utbytesstudier kan betyda att man får fler jobbtillfällen, mer motivation för att studera vidare, större förståelse för kulturer, avancerade språkkunskaper, samt mer självtillit. Programmets studenter vittnar om att utbytesprogrammet har gett dem positiva erfarenheter i livet. Studien The road to an international career: The “Erasmus effect” on resilience, intercultural interactions and cultural intelligence ( Valentina Dolce, Èric Davoine, m fl 2023) forskade kring de interkulturella aspekter gällande utlandsstudier. Studien visade att de som deltagit i Erasmus+ programmet hade stora intentioner att arbeta utomlands eller arbeta globalt i framtiden. Genom att ha testat att leva utomlands kändes det inte längre svårt att bosätta sig i ett annat land trots kulturskillnaderna. Studien visade även att studenterna lärde sig nya språk, blev mer allmänbildande, samt att de fick större vetskap kring politik i andra länder. För många av studenterna fick utlandsstudierna även effekter som påverkade deras beteenden. Exempelvis hade de enklare att anpassa sitt sätt att interagera jämfört med de som studerar i sitt hemland. Studenterna ändra dock inte sitt sätt att prata eller deras ansiktsuttryck. Studien framhäver studenter som menar att utlandsstudierna skapade stor motivation genom att träffa lokala studenter, lära sig mer om sig själva, att resa, samt nya upplevelser. Detta menar studien gör dessa studenter mycket attraktiva på arbetsmarknaden.
Den amerikanska studien The Beneficial and Consequential Effects of Study Abroad Programs (Smith, 2013) argumenterar att utlandsstudier kan vara gynnsamma för enskilda individers möjligheter att förstå andra kulturer. Studien menar att utlandsstudier kan skapa bättre förståelse för varandras kulturer och att det i sin tur gör det enklare för länder att kommunicera med varandra. Detta krävs eftersom världen idag har förändrats och samarbeten är betydligt viktigare för jordens framgång. Studien anser att utlandsstudier kan hjälpa minska ignorans hos amerikanare då de får testa att vara en “utlänning” i ett främmande land, liknande de som kommer till USA. Detta menar studien i sin tur skapar förståelse för andra kulturer och livsstilar.
