Min metod är både kvantitativ och kvalitativ. För att kunna förstå ungas intresse för att studera utomlands skapade jag en enkät som jag sedan skickade ut till Ekonomiprogrammet, Samhällskunskapsprogrammet och Naturprogrammet årskurs tvåor och treor. Totalt fick enkäten 62 svar, 43 av personerna identifierade sig som kvinnor, 17 personer som män, och två personer som annat. För att kunna utforma mina enkätfrågor har jag använt mig av tidigare forskning som förklarar intresset i Sverige generellt, vilka svårigheter och hinder som kan finnas, samt vilka effekterna utlandsstudier kan ha. Jag har även utfört tre kvalitativa intervjuer med personer som varit på olika typer av utlandsstudier. Deras personliga erfarenheter skapar större förståelse för möjligheter och hinder som tillkommer i samband med utlandsstudier.
Denna undersökning har hög validitet då frågeställningarna besvaras i enkäten och intervjuerna. Eftersom enkäten skickats ut till studenter i åldrarna 17-19 kan man tydligt se ungas intresse för utlandsstudier. Samtidigt fick enkäten endast 62 svar vilket kan ha betydelse för reliabiliteten då det hade varit bättre med fler deltaganden. De individer som ställde upp på intervju har alla tagit del av utlandsstudier vilket visar hög validitet, återigen hade det varit bättre med fler intervjupersoner. Det går att kritisera validiteten gällande den första frågeställningen “Hur ser intresset bland unga ut att studera utomlands?” eftersom enkäten endast besvarar intresset bland unga på Lerums Gymnasium. Å andra sidan representeras en varierad blandning av elever på skolan då de flesta program har tagit del av enkäten.